Albus Potter

Titel: Albus Potter
Rattnig: PG (ibland tror jag)
Handling: Albus Potter börjar på hogwarts men allt går inte som han tänkt sig. allr är mer besvärligt en tänkt.....
________________________________________Första kapitlet är väldigt långt. och andra. men jag hoppas ni orkar läsa!

1.Sorteringen
Albus tittade efter sina föräldrar ett tag tills han gick för att hitta en kupé. Just då han vände sig om så var Rose en liten bit där ifrån.
- Jag har letat efter dig! Kom, sa Rose
Albus följde efter Rose till en kupé som var helt tom om man inte räknade med James som satt på en fåtölj. Han såg ytterst uttråkad ut.
– Vad vill du? frågade Albus
– Jag satt och läste Hogwarts mest kända saker då jag kom på ett kapitel som hette Slaget på Hogwarts och då var er pappa med och det stod något om Voldemorts död och att… jag kanske ska läsa det i ställe, sa Rose då hon såg deras oförstående miner.
- Slaget på Hogwarts är ett av Hogwarts mest kända krig. Det är näst efter när grundarna av Hogwarts (Godric Gryffindore, Helena Hufflepuff, Rowena Ravenclaw och Salazar Slytherin) krigade om vilka man skulle välja till skolan. Ni-vet-vem och hans dötsätare mott Fenix orden, lärarna på Hogwarts och de flesta myndiga eleverna. Harry James Potter (också känd som Pojken Som Överlevde eller Den Utvalde) blev mördad av Ni-vet-vem men återuppstod. Ni-Vet-Vem blev mördad av Harry Potter i stora salen. Det skedde vid soluppgången. Det är därför soluppgången+ brukar kallas ondskans fall…
– Fattar ni, sa Rose med upphetsad röst
– Jag tappade tråden efter första meningen, sa James med uttråkad röst
– Jaså det gjorde du, men du då Albus, sa Rose och lät förolämpad
– Jag fattade det du ville komma fram med det, sa Albus
– Bra då finns det i alla fall en som lyssnar, sa Rose
– Nu går jag om det inte gör något… och se till att inte hamna i Slytherins elevhem, sa James och riktade en spark mott Albus
– Tjena och varför sparkar du på din yngre bror? Jag kan säga det till min store bror Fred. Om du inte vet om det så är han perfekt han går ju i 6: de årskurserna. Han kommer säkert att bli förstaperfekt, sa deras kusin Roxana (George Weasley och Angelina Johnson dotter) som just då kom in i deras kupé
- - Du är bara sur för att du skulle ha hamnat i Slytherin om du inte hade hotat hatten med att elda upp den, sa James tydligen sur över Roxanas plötsliga upp tyckande
– Det kan du inte vetta jag går i 4: de årskurserna och du bara i 3: te årskursen, sa Roxana
– Men Fred talade om det för mig, sa James fast han lät osäker nu.
– Det kan han inte han var och pratade om sitt schema med någon lärare, sa Roxana
– Men då…
Metans dom babblade så började Rose och Albus prata om Quidditch.
När Roxana gick så hade tydligen James glömt bort att han tänkte gå där ifrån.
Ett tag senare så kom en tjej i cirka 18 års åldern med en liten tuggummi skär mössa, ett chock rosa linne, rosa strumpbyxor och en tuggummi skär skinn kjol.
- Ska ni ha nåt från vagnen? Frågade hon
– Jag vill ha 20 Droobels bästa tuggummi, 22 pumpapastejer, 19 pepparbusar, 21 pepparmintsparliner i form av grodor, 23 sköra fjäderpennor av sockervadd, 30 nougat fåglar som flyger, 19 gelé sniglar, 48 paket bönor i alla smackar, 19 lakrits stavar, 25 askar med choklad schackpjäser, 35 gelé miniatyr böcker och 50 tolkars kort, sa James
- Det blir 21 galloner, 51 silver siklar och 90 broms knutingar och om man plussar på med sen dom två åren du är skyldig mig så blir det 102 galoner, 99 silver siklar och 81 broms knutingar, sa den lilla gumman
– Få se, Esmeralda, jag har 5 galoner, 5 silver siklar, 8 broms knutingar och 10 rostiga gamla spikar räcker det? frågade James
– Nej! Det gör det inte! sa Esmeralda
– Al får jag…
– Nej du får inte låna pengar av mig, sa Albus till James
– Rose k…
– Aldrig i livet att du får låna pengar av mig, sa Rose har du glömt att du är skyldig mig 2 galoner sen jag var 8 år, sa Rose
– Noga då. Men kom igen, sa James surt
– Ska ni ha något från vagnen? Frågar hon Albus och Rose
Albus tog 3 ismöss och 4 packet med trollkarls kort och Rose tog 2 tandrensade mini strängar och 6 stycken Drobbels bästa tuggummin. James fick nöja sig med tre paket böner i alla smaker och 4 nougat fåglar.
– varför tror du att inte dom har berättat något ting till oss? Frågade Rose
- Vad då för nåt? Frågade Albus
- Om att er pappa dödade Voldemort, sa Rose tydligt irriterad
- Vet inte, svarade Albus
- För att inte vi skulle skryta om det så klart, sa James som hade blivit tvingad av Rose att läsa slaget på Hogwarts så att han skulle förstå vad det var dom pratade om. Han fick ett av hennes Drobbels bästa tuggummin.
- Jag skulle inte skryta om det, sa Albus
- Nä, det vet jag att du inte skulle. Men James skulle inte kunna hålla tyst om det, sa Rose
- Så det är mitt fel att dom inte har sagt det? Frågade James surt
- Det sa jag inte. Jag tror inte det är därför. Det måste vara en annan förklaring, sa Rose fundersamt
- Det var säkert därför alla stirrade på pappa, sa James
- Kom du på et nu? Frågade Rosi
- Måste du alltid låtsas vara så smart, frågade James retligt
- Albus, hur är det? Du ser så blek ut, sa Rose och ignorerade James
- Jag bara tänker. Kan det ha varit för det som hände för… sex år frågade? Albus
- Självklart! Sa Rose
- Vad är självklart? Frågade James
- Minns ni när vi tjuvlyssnade på Harry och Ginny och Harry sa att han inte ville att samma sak skulle hända med Albus. Det måste vara… nej! Det är inte sant! Skrek Rose och sprang ut ur kupén
- Enligt Ron var Hermione exakt likadan som Rose. Kommer på något skriker till och springer där ifrån och börjar läsa, sa James när han gick för att stänga kupé dörren.
Men bara efter några minuter öppnade Rose dörren igen.
- Varför sprang du ut? Frågade James
- Jag tänkte gå till biblioteket då jag kom på att vi var på ett tåg, sa Rose
- Kom du på det nu? Frågade James
- Men vad var det du kom på? Frågade Albus
- du får veta det sen, sa Rose
Albus frågade inte utan tittade ut genom fönstret. Om Rose sa sen så var det sen. James började prata om Quidditch och Albus deltog. Men Rose satt och läste alla historie böcker hon hittade. Hon hade fler än Albus för att hon gillade att läsa historia.
- Jag tycker att Kristine West är den bäste kvinnliga vakaren, sa James just som Rose la ner sin bok.
30 minuter senare så kunde dom se Hogwarts. Efter som alla hade byt om så satt dom ner med en nervös pirrande känsla i magen. När tåget stannade så tog alla ner sina väskor och uggleburar. Dom gick ut på perrongen och tittade efter Hagrid.
– Första årselever hitåt! Ropade en välbekant röst.
– Hej Hagrid, sa Albus och Rose med en mun
– Hej Albus, hej Rose! sa Hagrid, följ mig hitåt första år elever!
Albus och Rose följde efter Hagrid till en liten stig.
– Följ efter mig vi är snart framme vid båtarna, ropade Hagrid över axeln
– Hagrid är det sant att det finns ett sjö odjur i Norrsjön? frågade Albus,
– Det fanns en när din pappa gick här, men de e inte säkert att de finns kvar. De är snart 20 år sen någon såg den, sa Hagrid
Albus tittade mott Hogwarts. Det var mycket större Albus hade föreställt sig. Dom klev på en båt som låg vid en brygga. Albus och Rose tog båten närmas Hagrid med ett par andra elever. Dom åkte en liten stund tills dom kom till en tunnel under Hogwarts. Dom klev av vid en brygga och tog sitt bagage och gick till en dör som var 4 meter hög och 3 meter bred. Hagrid öppnade den och klev in med första års eleverna tät i hälarna. Dom gick längst en lång korridor. Efter ett litet Dom gick till en stor port som var cirka 6 meter hög och 9 meter. Hagrid öppnade den och gick in och visade eleverna vart dom skulle lägga sitt bagage. När alla hade lagt bort sitt bagages gick Hagrid där ifrån.
- Stana här, sa Hagrid innan han gick in i en stor port
Sen fick dom stå och vänta tills en kort liten trollkarl kom med ett brett litet leende.
– Välkommen till Hogwarts skola för häxkonster och trolldom. Vi önskar er ett gott år. Ni kommer att bli indelade i olika elevhem. Det är Gryffindore, Ravenclaw, Hufflepuff och Slytherin. Men innan vi går in måste jag varna er att om ni bryter mott skolans regler förlorar ni poäng men om ni till exempel är duktig på lektionen får ni poäng. Vänta här så ska jag säga till att vi är klar, sa den lilla trollkarlen.
Första års eleverna bröt ut i ett babbel så fort den lilla trollkarlen försvann utom syn håll. Alla verkade prata om samma sak. Vilket elevhem dom skulle hamna i. Efter cirka 5 minuter kom den lilla trollkarlen tillbaka.
– Kom nu vi ska gå in nu, sa den lilla trollkarlen när alla blev tysta.
Alla elever följde efter den lilla trollkarlen in i stora salen. Det var hundratals elever där och alla stirrade på dem. Dom gick till lärarbordet där en liten pall stod. På pallen låg en gammal och till tyglad hatt.
– När jag ropar upp ert namn så ska ni komma upp och sätta er på pallen, sa en mycket gammal häxa
– Dom tar det i bokstavs ordning, viskade Rosi
– Edlund Anne! ropade den gamma häxan.
En blond liten flicka med flätor gick fram till häxan och satte sig på pallen. Häxan satte på hatten.
– Hm jag tror att det får bli Hufflepuff! Ropade hatten.
Flickan sprang till ett hurrande bord näst längst bort till höger.
– Dennis Hooper! Ropade häxan.
En liten pojke med svart hår gick fram och sate sig på pallen. Häxan satte hatten på Dennis.
– Hm… det får bli Ravenclaw! Ropade Hatten.
Hooper sprang till ett bord längst bort mott vänster.
Nu hade häxan kommit till bokstaven M.
– Scorpius Malfoy! Ropade häxan.
Malfoy gick och satte sig på pallen. Han såg mycket ledsen ut.
- Gryffindore! Ropade hatten så fort den hade nuddat vid hans huvud.
Malfoy sprang till det hurrande bordet längst mott höger.
– Albus Potter, Ropade häxan.
Albus gick fram på darrande ben. Han satte sig på pallen och lätt häxan sätta på honom hatten.
– Hm har jag inte känt den här känslan på mycket länge. Mod och djärv het, klokhet och glädje, ärlighet och rädsla, sa en röst i Albus huvud, Potter, Harry Potter är det du?
– Nej jag är hans son Albus Potter, tänkte Albus. Kände du min pappa.
– Själv klart vet jag vem Potter är, sa hatten i Albus huvud, han var extra klurig han passade liksom du i alla elevhem men mest i Slytherin och Gryffindore jag tänkt placera han i Slytherin men han bad om att placera han i Gryffindore.
– Så om jag ber dig att he mig i Gryffindore så gör du det, tänkte Albus.
Det blev tyst i 3 sekunder tills hatten ropade:
- Det får bli Gryffindore!
Albus blev så överlumpat att han fick lut lust att skratta högt. Han tog av sig hatten och gick till ett bord längst bort mott höger han satte sig bredvid Fred Weasley och hans kompisar Lovegood Thomas och Finignen Anton. Han tänkte vända sig till sorteringen igen men då såg han en person med svarta kläder och ett stort är från pannan och snett över ansiktet ner till halsen och den verkade fara längre ner under hans kläder.
– Fred vem är han som har ett stort ärr över hela ansiktet? Frågade Albus Fred
– Det är professor Weidow. Din pappa gick i samma års kurs som Sophie Fox det är hennes man. Han gick i en skola i Syd Afrika där dom kunde straffa med en piska om man gjorde nåt dumt. Det sägs att han råkade knuffa till rektorn. Då kläde dom av honom och piskade honom det är därför han har ett är över hela ansiktet och alla tror att ärret är över hela kroppen, sa Fred.
– Hur vet du allt det här frågade? Albus
– Jag är prefekt vi vet allting, sa Fred med en ytterst mallig röst
– Jaja, men vem har sagt det? sa Albus
– Nästan Huvud Löse Nick han berättade det för mig föra året då jag blev perfekt, sa Fred
– Rosie Weasley, hörde Albus häxan ropa.
Han vände sig om och såg Rose gå upp och sätta sig på pallen. Det blev tyst ett öga blick tills hatten ropade:
- Det får bli Gryffindore
Rose sprang glatt och satte sig bredvid Albus och viskade:
- Jag viste det. Jag viste att vi skulle hamna till i samma elevhem!
Efter den sista eleven (Edith Roberts) gick den korta trollkarlen bort med pallen och hatten. När den gamla häxan ställde sig upp blev det nästan omedelbart blev det tyst.
– Kära elever ett nytt år har kommit. Mer glädje till oss lärare och mer läxor och arbete för er. Ett par nya regler har tyckt upp under lovet. Jag ska läsa upp dom: sjätte våningen håller på att renoveras efter att efter någon före detta fjärde års elev ”råkade sätta eld på en gobeläng” som satte eld på de flesta andra gobelängerna tills nästan hela rummet stod i brand…, sa häxan som hade ropat upp namnen under sorteringen och titta de mot Gryffindore bordet där Roxana satt med sina kompisar Sossen Jorden och Sanna Jorden (Lee Jorden och Kati Bells enäggs tvillingar) och alla tre rodnade i en jus rosa nyans när alla tittade på dem.
– … också ska jag meddela att den 23 december ska det vara jul ball från årskurs ett till sju. Och kom ihåg om någon…
– Albus, titta mott Ravenclaw bordet. Är inte det där Anni McNally? Frågade Rose tyst
– Vem? Sa Albus
– Hon, blond lockigt hår, sa Rose tydligen irriterad på att han inte fattade
- Hon har inte släppt dig med blicken sen vi kom, sa Rose
Abus kollade mott Ravenclaw bordet. Och där satt det en ganska söt tjej som tittade på honom. Hon hade ögon bruna som ljus choklad, hennes läppar var röda som röda rosor, hennes hår var sådär lysande blont och hennes hy var perfekt solbränd efter mycket solande i solen. Albus måste erkänna att hon var riktigt söt.
Hon satt tre stolar ifrån han. Ravenclaw bordet var bakom Gryffendore bordet.
Rektorn höjde rösten en aning och fångade deras upp märksamhet.
- Jag ska bara säga tre ord. De lyder: Låt festmåltiden börja!
Albus tittade på borden. Och där fanns det mer matt en Albus hade set i hela sitt liv. Det fanns: kyckling, potatis, kött, såser, bröd, ris, drycker, ägg, skinka, korv, makaroner, pasta, köttbullar, nudlar, bacon, majs, salad, fisk, blodpudding, köttgryta, svamp, potatismos, våfflor, räkor, kräftor, köttfärssoppa, lasagne och mycket, mycket mer. Albus tog för sig av allt som var inom räckhåll.
- Albus… tycker du att… Anni är söt? Frågade Rose osäkert
Albus som hade munnen full av matt ryckte på axlarna. Han och Rose delade många hemligheter men han tänkte inte säga till Rose att han tyckte att Anni var söt. Inte än.
När alla hade ätit så mycket de orkade så fylldes faten med efterrätt. Där fanns det: Glass, kakor, maränger, choklad, munkar, choklad pudding, och mycket mer.
När faten var tomma så sa rektorn:
- Prefekter led första års eleverna till sin elev hem.
Fred var den förste som började ropa:
- Gryffendores första års elever följ mig!
När Albus hade styrt in sin stol och skulle börja gå mott Fred med Rose så nudda han (av misstag) Anni. Hon blev knall röd och sprang där ifrån. Albus blev också röd men Rose märkte inget.
När dom kom fram till Fred så stod redan de flesta första års eleverna där. När alla hade kommit så började dom gå. De gick ut ur stora salen och ut till en stor hall. De svängde till vänster och gick rakt fram tills de kom fram till hundratals trampor.
- Var försiktig med trapporna de gillar att flytta på sig, sa Fred över axeln.
De gick och gick uppför långa trappor. Till slut stannade framför ett porträtt. Porträttet föreställde en ganska tjock dam i en rosa klänning.
- Det här är Den Tjocka Damen, sa Fred till första års eleverna.
Ett par elever ryckte till när Tjocka Damen öppnade ögonen och frågade:
- Lösenord?
Men Albus som var van att porträtt rörde sig var van vid sånt.
– Godric Gryffendore
Och Den Tjocka Damans porträtt svängde åt sidan och visade att hon gömt ett håll.
Fred klev in genom hålet. Ingen annan rörde sig.
- Men kom då! Ropade Fred otåligt
Albus som stod längst fram klev in genom porträtt hållet. Alla andra följde efter.
- Okej, pojkar ni ska gå upp för trappan och svänga till höger och flickor ni ska göra lika dant fast till vänster, sa Fred
Alla gick upp för trappan. Albus öppnade dörren och klev in. Det fanns åtta sängar med förhängen. Täckena, kuddarna och förhängen var röd och guld randiga. Albus fick snart sällskap av sju andra pojkar. Albus tog en säng bredvid ett fönster. Bredvid från vänster satte sig en brun hårig pojke med fräknar. Han hade blekt ansikte, ljusa ögonfransar och ögonbryn, bruna ögon, kort och small. Albus tog på sig sin pyjamas. Albus tog fram en bläck flaska sin fjäder penna och ett stycke pergament. Han skulle skriva ett brev till sina föräldrar.
Hej! Nu är vi på Hogwarts. Jag hamnade i Gryffindorre! Känner ni någon som heter Lavender Brown? Fred har blivit precis som Percy. Rosi hamnade också i Gryffindore…
Albus hejdade sig. Han hade hört något. Ett skratt. Ett kallt skratt. Skrattet hade väckt ett minne inom Albus. Ett minne han helst velat glömma. Sen blev allt svart…
Harry, Ginny, James och Albus var ute och gick i diagongränden. Albus var bara fyra år. Albus såg en man i svart mantel som tittade på honom. Albus stannade upp och kollade på honom. En lampa tändes och Albus kunde se ett stort ärr över hela ansiktet. Han lyfte sin högra arm och pekade bakom Albus. Albus kunde se fasa i hans ögon. Albus vände sig om och såg en annan man med höjd trollstav riktad mott Albus. Albus var som förstenad av rädsla. Mannen med ärret synders inte till. Mannen började skratta, ett kallt skratt. En grön ljus blixt sköt fram ur trollstaven. Men just innan den skulle nudda Albus studsade den tillbaka till mannen. Hela gatan exploderade. Mannen skrek och sen var han borta. Det brann omkring Albus. Han kunde inte komma därifrån. Han började skrika. Det var så varmt. Blod började rinna från hans bröst där förbannelsen hade träffat Röken gjorde så att han inte fick någon luft han ramlade ihop. Ett par händer grepp tag i han och bar han på axeln. Albus såg att det var mannen med det stora ärret. Sen blev allt svart…
Albus vaknade flämtade i sin säng. Pojken som sov bredvid honom stod lutad över honom.
- Du är Potters barn, sa han
- Hur visste du det? Frågade Albus förvånat
- Jag såg dej i diagongränden med honom när du var fem, sa pojken
Albus sa inget.
- det var det du drömde om, sa pojken
- hur…, sa Albus
- Jag är siare. Jag såg den här dagen i förgår, sa pojken
- ja… vad heter du?, frågade Albus pojken
- Marselius Lovegood, sa pojken
- Trevligt att träffas. Jag heter…, sa Albus men avbröts av Marselsius
- Albus Potter jag vet. Min mamma var vän med din pappa och mamma. Hon är vän med Rosis mamma och pappa också, sa Marselsius
- Öh, jag måste skriva färdigt brevet till mamma och pappa. Vad heter din mamma? Frågade Albus
- Luna Lovegood, svarade Marselsius
- Okej. God natt, sa Albus
Albus tog upp fjäder pennan och började skriva igen.
Jag svimmade och drömde om det som hände när jag var fem år. Är jag sjuk? Jag mår inte dåligt. Vad ska jag göra? Skriv så fort som möjligt!
Albus.
Albus vek ihop brevet och lade det på nattduksbordet. Han skulle skicka det imorgon på håll timmen. Albus somnade nästan direkt.
Albus drömde om professor Weidow och när han var fem. Albus vaknade med ett ryck. Professor Weidow. Det var han som räddat honom för fem år sedan!

Bra! Fortsätt skriva!

Ny läsare jättebra

Det var ett långt kap Men bra ♥

Hur långt kaan du skriva egentligen?hur lång tid tog det att skriva det kapitlet?



Men BRA

okej, eftersom att jag tycker att den här ff´:n inte är en bra ff. den är med tänkt som bk. det blir bara konstigt, eftersom att jag måste korta ner kapitlena. och då blir den inge bra.