Andra världskriget (privat roll mellan luna99 och AlexZz)

Så, ja. Det är väll bara att börja antar jag...

_______________________________________
Mallarna:

AlexZz:
Namn: Jack Trío (Uttalas: Trajo)
Ålder: 16
Utseende:
Personlighet: Han är schysst, modig och hjälpsam, när han vill vara det. Men innan man lär känna honom är han stängd och bryr sig endast om sin syster, eftersom hon är den enda han har kvar.
Familj: Han och hans tvillingsyster blev separerade från hans föräldrar och han vet inte var de finns nu. Men hans tvillingsyster heter Isabelle och är tjejen på bilden.
Största rädsla: Att vara instängd (små utrymmen också) och att hans syster också försvinner.
Övrigt: Han är otroligt musikalisk, trots att han inte visar det. Resten rollas fram.

luna99:
Namn: Elise Moon
Ålder: 15
Utseende: fast utan blomman.
Personlighet: Smart, modig, lojal, lite väl våghalsig ibland och lite lättlurad.
Familj: Storebror (William), deras far dog i kriget och modern dog kort efter i sorg.
Största rädsla: Att William dör.
Övrigt: William är 17 år och ser ut så här: Resten rollas fram.

Ska du eller jag börja? xD

Helst du hehe

Where shall we start then? ^^

Typ hemma och så kommer massa soldater och tar dem, eller nåt...
Använd fantasin

(Jag tror jag tappade den för en halvtimme sen... *vissla oskyldigt*)

Isabelle och Jack sitter i på sitt rum och pratar. De har dem gjort mycket på senare tid. Båda två har växt ur stadiet som man 'leker' i och nu pratar de bara hela tiden. Ovanligt egentligen hur bra sams de kan vara med varandra.

((nejdå, det tror jag inte ))

Elise sitter och dinglar med benen uppe i trädet. Det var ganska högt upp, men det gjorde inget, det var ju kul.
"Elise!" hörs en bekant röst. William.
"Ja" svarar hon och börjar klättra ner.
"Hjälp mig med maten" Elise hoppar ner från sista grenen. "Okej" Hon går mot William och de går i och börjar laga maten.

(Tror jag kanske hittade den igen. o.o )

Någon ropar, rättare sagt deras mor ropar och båda två reser sig från golvet de halvt som halvt legat på.
"Vi kommer!" Ropar Jack och Isabelle i kör och Jack kan knappt låta bli att förundras över deras samhörighet. Men de försöker fortfarande vara snabbare än den andre nedför trappan.

Elise dukar på det lilla bordet. Det doftar av den vanliga köttgrytan i köket.
När det är färdigt sätter sig hon och William vid bordet och börjar äta. Solen lyser genom fönstret och deras bakdörr står öppen. "Det är lika gott som vanligt" säger Elise med ett leende.
William svarar med att le stort.

Tvillingarna börjar småbråka vid matbordet och deras föräldrar som verkar ha haft det tufft de senaste dagarna säger till dem på skarpen. Resten av målet konsumeras i tystnad. Även om Jack inte kan låta bli att tänka på deras samtal. Kriget, koncentrationslägren och allt det där. Om hur hemskt det skulle vara att hamna på ett sånt läger där de gasar ihjäl folk och skjuter dem i huvudet bara för att de inte är 'idealiska'. Psykat.